Riktlinjer och arbetsupplägg

Målet med undervisningen är att stöda utvecklingen av elevens språkkunskaper i svenska. Undervisningen ska beakta elevens språkfärdigheter och styrkor och ska utgå från elevens individuella språknivå. Undervisningen ska uppmuntra och väcka elevens intresse för att läsa och skriva och stor vikt ska läggas på att utveckla elevens självförtroende som språkutövare. Undervisningen ska medvetandegöra eleven om likheter och skillnader mellan det egna modersmålet och det svenska språket för att stöda språkutvecklingen.

Undervisningen i svenska som andraspråk ska omfatta en språkligt stimulerande och social lärmiljö, där elevens åsikter värdesätts och där det finns möjlighet att undersöka och producera texter individuellt och gemensamt, också med hjälp av digitala verktyg. Elevens språkliga utveckling stöds av multimodala arbetssätt.

Eleven ska få möjlighet att utveckla sina kommunikativa färdigheter genom en trygg lärmiljö, olika kommunikationsövningar och drama. Funktionella metoder där eleven erbjuds interaktion, delaktighet och fysisk aktivitet uppmuntras. Besök till bibliotek och olika kulturevenemang samt samarbete med olika aktörer i samhället uppmuntras. En helhetsskapande undervisning genom bland annat ämnesövergripande samarbete uppmuntras.

Centralt innehåll

Att lyssna och tala

Eleven ska få dela med sig av sina tankar, erfarenheter och åsikter och öva sig på att ta och ge konstruktiv respons som kommunikatörer i olika kommunikationsmiljöer.

  • strategier för att förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till

  • lyssna och återberätta i olika samtalssituationer

  • muntliga presentationer även med hjälp av digitala verktyg

  • muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare

  • uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd

  • svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets

Att läsa och tolka texter

Eleven lär sig tillämpa lässtrategier och strategier för läsförståelse som är lämpliga för olika situationer. Eleven läser och lyssnar på barnlitteratur där texterna väljs utgående från elevens intresse och språknivå. Eleven ska även introduceras till och uppmuntras att läsa andra genrer och texttyper för att få möjlighet att bredda sitt intresse. Eleven utvecklar förståelse för särdragen i berättande och beskrivande texter.

  • koppla det lästa till de egna erfarenheterna och delar med sig av sina läsupplevelser

  • arbeta med bilder, enkla tabeller och diagram

  • åldersenlig skönlitteratur och fakta- och medietexter

  • få en vidgad ordförståelse och öva sig i att förstå fraser och skolspråkliga begrepp

  • känna igen berättelsens grundelement (huvudperson, plats, tid och händelseförlopp)

  • få insikt om olika lässtrategier, automatisering av den mekaniska läsförmågan med övergång från högläsning till tystläsning

Att skriva

Eleven producerar för åldern och språkutvecklingen lämpliga berättande, beskrivande och enkla instruerande texter. Eleven bekantar sig med skrivprocessens faser och bearbetar texter utifrån respons.

  • skriva både för hand och på tangentbord

  • skriva för olika situationer och målgrupper

  • öva att uttrycka sina tankar skriftligt i logiska och strukturerade texter

  • uttrycka tid, ordningsföljd och miljö

  • strukturer och specifika drag för berättande och beskrivande texter

Språklära, språkbruk och källkritik

Eleven ska ges möjlighet att reflektera kring kommunikationssituationer i skolan och på fritiden samt hur variationer kommer till uttryck i olika typer av talade och skrivna texter.

  • utveckla ordförrådet från vardagsspråk mot skolspråkliga begrepp

  • grundläggande rättstavning och språkliga strukturer

  • skillnad mellan tal- och skriftspråk

  • introduktion till centrala lagbundenheter i språket

  • ordklasser

  • satser och ordföljd

  • böjning av substantiv, adjektiv och verb

  • sammansatta ord, synonymer och motsatsord

  • rättstavning

  • grunder i källkritik

Samhälle, litteratur och kultur

Eleven reflekterar över språkets och kulturens betydelser i olika kommunikationssituationer i skolan samt i olika texter som eleven hör eller läser. Eleven ska ges möjlighet att reflektera kring likheter och skillnader mellan elevens hemkultur och den åländska kulturen.

  • traditionella lekar, ramsor och sånger

  • tolkning av bilder, berättelser, sagor, dikter, enkla faktatexter och olika slag av medietexter

  • kulturutbudet för barn i närområdet

  • biblioteksbesök

Mål, kompetenser och kunskapskriterier

I undervisningen i svenska som andraspråk ska bedömningen vara handledande och sporrande. Bedömningen och återkopplingen ska vara konkret och utveckla elevens förmåga att lära sig. Genom formativa arbetssätt blir bedömningen en naturlig del av lärprocessen.

Bedömning av arbetet ingår som en del av bedömningen i alla läroämnen. Elevens arbete och inställning ska beaktas när vitsord bildas och kan till viss del påverka bedömningen både höjande och sänkande. Följande bör beaktas:

  • aktivitet och deltagande vid genomgångar och diskussioner

  • självständigt arbete enligt instruktioner

  • ansvar för hemuppgifter och material.

I årskurserna 3-4 är det specifika uppdraget för undervisningen i svenska:

  • att utveckla elevens intresse och nyfikenhet för att tala, läsa och skriva på svenska

  • att stöda elevens självförtroende som språkutövare

  • att utveckla elevens ord- och begreppsförråd

  • att utveckla elevens förmåga att tala, läsa och skriva på svenska.

Undervisningsmål

Utveckla elevens intresse för alla delområden i läroämnet svenska som andraspråk samt stöda elevens självförtroende som språkutövare.

Lärandemål

Eleven utvecklar intresse och självförtroende för alla delområden i läroämnet svenska som andraspråk.

Nyckelkompetenser

A. Multilitteracitet

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.

Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.

Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.

B. Kommunikativ kompetens

Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.

Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.

Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

D. Digital kompetens

Digital kompetens innebär att på ett säkert, kritiskt och ansvarsfullt sätt kunna och vilja använda digital teknik för lärande och deltagande i samhällslivet. I denna kompetens ingår datalogiskt tänkande, kunskap om digitala verktyg, kommunikation och samarbete, skapande av digitalt innehåll, digitalt välbefinnande och nätsäkerhet samt problemlösning.

Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den är både föremål och redskap för lärandet. Avsaknad av digital kompetens riskerar leda till utslagning från arbetsmarknaden och samhället eftersom den i allt högre grad blir ett grundläggande krav. Under sin skolgång ska alla elever ha möjligheter att utveckla sin digitala kompetens och sitt datalogiska tänkande. Digitala verktyg och hjälpmedel ska användas i grundskolans alla årskurser, i de olika läroämnena, i det ämnesövergripande arbetet och i det övriga skolarbetet.

För att kunna använda digital teknik och digitalt innehåll behövs en reflekterande och kritisk men samtidigt nyfiken, öppen och framsynt inställning till utvecklingen på detta område. Det behövs också ett etiskt, säkert och ansvarsfullt förhållningssätt till användningen av dessa verktyg samt en förståelse för digital integritet.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

F. Kulturell kompetens

Kompetens inom kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer innebär att ha förståelse och respekt för hur idéer och tankar uttrycks kreativt och förmedlas i olika kulturer genom olika konstarter och kulturformer. Här ingår att försöka förstå, utveckla och uttrycka sina egna idéer och sin känsla av tillhörighet eller roll i samhället, på olika sätt och i olika sammanhang.

Skolan har som uppdrag att förmedla att det är viktigt att lära sig att använda bilder och andra visuella uttryck för att kommunicera. Drama, musik, bild och rörelse är uttryckssätt som har stor betydelse för lärande och utveckling. Skolarbetet ska ge eleven mångsidiga möjligheter att arbeta med händerna, använda alla sina sinnen och utveckla sin kreativitet. Eleven ska lära sig att uppskatta och kontrollera sin kropp och att använda den för att uttrycka känslor och åsikter, tankar och idéer. I skolarbetet ska eleven uppmuntras att använda sin fantasi och sin uppfinningsrikedom.

Under sin skolgång ska eleven få hjälp med att identifiera och uppskatta kulturella fenomen och att bygga en egen identitet med ett positivt förhållningssätt till omgivningen. Eleven ska få kunskap om sin livsmiljö och dess kulturarv samt lära sig att uppskatta sin egen sociala, kulturella och språkliga bakgrund. Eleven ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningar som en positiv resurs. Samtidigt ska eleven lära sig hur kulturer, religioner och åskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media och normer kring bland annat genus, klass och etnicitet.

Eleven ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll i generationskedjan. Eleven ska få möjlighet att uppleva och tolka konst, kultur och kulturarv. Eleven ska också få lära sig att förmedla, forma och skapa kultur och traditioner och upptäcka deras betydelse för välbefinnandet.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Intresse och självförtroende utvärderas men används inte som grund för bedömning.

Undervisningsmål

Synliggöra elevens lärandeprocess genom att låta eleven ställa upp mål för sitt lärande samt skapa möjlighet för självutvärdering och kamratrespons.

Lärandemål

Eleven utvecklar förmåga att utvärdera sitt lärande.

Nyckelkompetenser

B. Kommunikativ kompetens

Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.

Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.

Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Självutvärdering och kamratrespons används inte som grund för bedömning.

Undervisningsmål

Handleda eleven att utveckla förmåga att lyssna och förstå samt återberätta i olika samtalssituationer.

Lärandemål

Eleven utvecklar förmåga till hörförståelse.

Nyckelkompetenser

B. Kommunikativ kompetens

Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.

Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.

Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

G. Entreprenörskompetens

Entreprenörskompetens avser förmågan att reagera på möjligheter och idéer och att omvandla dem till värde för sig själv och andra. Denna kompetens grundas på kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning, initiativförmåga och uthållighet samt förmågan att samarbeta för att planera och hantera projekt av kulturellt, socialt eller kommersiellt värde. Åland har en historia av entreprenörskap där företagsamhet har varit något naturligt och eftersträvansvärt för att klara sig i det lilla samhället.

Entreprenörskap är något man gör medan entreprenöriellt förhållningssätt är ett sätt att tänka. Entreprenörskap i grundskolan handlar i första hand inte om kunskap i egenföretagande utan mer om att utveckla förmågor och kompetenser som stöder eleven att bli en företagsam person. Entreprenörskap ses som en dynamisk process som leder till förändring, där handlingar leder till något positivt. Ett entreprenöriellt förhållningssätt är mer ett synsätt, ett förhållningssätt till livet, arbetet och de egna visionerna.

Det är svårt att förutspå hur arbetslivet, yrkena och arbetets karaktär kommer att se ut i framtiden eftersom samhället förändras bland annat på grund av den teknologiska utvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare än tidigare att förutspå arbetskraven. Därför behöver eleven utveckla allmänna färdigheter som främjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete, och genom det utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Entreprenörskompetens handlar om att låta skola och samhälle mötas. Genom ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan förflyttas ut i samhället och gör avtryck i elevens värld utanför skolan, utvecklar eleven insikten att egna handlingar kan påverka och göra skillnad på riktigt.

Under sin skolgång ska eleven bekanta sig med arbetslivet och få erfarenheter av att arbeta och av att samarbeta med aktörer utanför skolan. På detta sätt får eleven träning i sakligt uppförande och samarbetsförmåga som behövs i arbetslivet och får upptäcka vikten av goda språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter. I skolan ska eleverna öva sig i att arbeta i grupper, med projekt och inom olika nätverk.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Att lyssna och tala

Eleven ska få dela med sig av sina tankar, erfarenheter och åsikter och öva sig på att ta och ge konstruktiv respons som kommunikatörer i olika kommunikationsmiljöer.

  • strategier för att förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till

  • lyssna och återberätta i olika samtalssituationer

  • muntliga presentationer även med hjälp av digitala verktyg

  • muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare

  • uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd

  • svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven förstår enkelt tal som åskådliggörs tydligt.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven förstår de vanligaste orden och fraserna i elevnära sammanhang och kan i stora drag återberätta det hörda med hjälp av stödmaterial.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven förstår korta satser, frågor och uppmaningar och kan delvis återberätta det hörda så att lyssnaren förstår.

Undervisningsmål

Stöda eleven att utveckla förmågan att uttrycka åsikter och iakttagelser samt delta i olika kommunikationssituationer.

Lärandemål

Eleven utvecklar färdigheter att fungera i olika kommunikationssituationer i elevnära sammanhang.

Nyckelkompetenser

B. Kommunikativ kompetens

Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.

Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.

Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

G. Entreprenörskompetens

Entreprenörskompetens avser förmågan att reagera på möjligheter och idéer och att omvandla dem till värde för sig själv och andra. Denna kompetens grundas på kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning, initiativförmåga och uthållighet samt förmågan att samarbeta för att planera och hantera projekt av kulturellt, socialt eller kommersiellt värde. Åland har en historia av entreprenörskap där företagsamhet har varit något naturligt och eftersträvansvärt för att klara sig i det lilla samhället.

Entreprenörskap är något man gör medan entreprenöriellt förhållningssätt är ett sätt att tänka. Entreprenörskap i grundskolan handlar i första hand inte om kunskap i egenföretagande utan mer om att utveckla förmågor och kompetenser som stöder eleven att bli en företagsam person. Entreprenörskap ses som en dynamisk process som leder till förändring, där handlingar leder till något positivt. Ett entreprenöriellt förhållningssätt är mer ett synsätt, ett förhållningssätt till livet, arbetet och de egna visionerna.

Det är svårt att förutspå hur arbetslivet, yrkena och arbetets karaktär kommer att se ut i framtiden eftersom samhället förändras bland annat på grund av den teknologiska utvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare än tidigare att förutspå arbetskraven. Därför behöver eleven utveckla allmänna färdigheter som främjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete, och genom det utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Entreprenörskompetens handlar om att låta skola och samhälle mötas. Genom ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan förflyttas ut i samhället och gör avtryck i elevens värld utanför skolan, utvecklar eleven insikten att egna handlingar kan påverka och göra skillnad på riktigt.

Under sin skolgång ska eleven bekanta sig med arbetslivet och få erfarenheter av att arbeta och av att samarbeta med aktörer utanför skolan. På detta sätt får eleven träning i sakligt uppförande och samarbetsförmåga som behövs i arbetslivet och får upptäcka vikten av goda språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter. I skolan ska eleverna öva sig i att arbeta i grupper, med projekt och inom olika nätverk.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Att lyssna och tala

Eleven ska få dela med sig av sina tankar, erfarenheter och åsikter och öva sig på att ta och ge konstruktiv respons som kommunikatörer i olika kommunikationsmiljöer.

  • strategier för att förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till

  • lyssna och återberätta i olika samtalssituationer

  • muntliga presentationer även med hjälp av digitala verktyg

  • muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare

  • uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd

  • svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven deltar i viss mån i kommunikationssituationer och kan med handledning uttrycka en åsikt eller iakttagelse.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven deltar i olika kommunikationssituationer och kan uttrycka en egen åsikt eller iakttagelse.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven deltar aktivt i kommunikationssituationer och kan kort berätta om egna åsikter eller iakttagelser.

Undervisningsmål

Handleda eleven att förstå och tillämpa regler för uttal och intonation.

Lärandemål

Eleven utvecklar förståelse för uttalsmönster.

Nyckelkompetenser

B. Kommunikativ kompetens

Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.

Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.

Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

Innehållsområden

Att lyssna och tala

Eleven ska få dela med sig av sina tankar, erfarenheter och åsikter och öva sig på att ta och ge konstruktiv respons som kommunikatörer i olika kommunikationsmiljöer.

  • strategier för att förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till

  • lyssna och återberätta i olika samtalssituationer

  • muntliga presentationer även med hjälp av digitala verktyg

  • muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare

  • uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd

  • svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven kan uttala bekanta ord rätt.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven har ett mestadels förståeligt uttal.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven har ett förståeligt uttal.

Undervisningsmål

Stöda eleven att utveckla ord- och begreppsförståelse och sin läsfärdighet, hjälpa eleven att utveckla strategier för läsförståelse samt att utvärdera sitt eget läsande.

Lärandemål

Eleven utvecklar läsfärdighet och strategier för läsförståelse.

Nyckelkompetenser

A. Multilitteracitet

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.

Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.

Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

Innehållsområden

Att läsa och tolka texter

Eleven lär sig tillämpa lässtrategier och strategier för läsförståelse som är lämpliga för olika situationer. Eleven läser och lyssnar på barnlitteratur där texterna väljs utgående från elevens intresse och språknivå. Eleven ska även introduceras till och uppmuntras att läsa andra genrer och texttyper för att få möjlighet att bredda sitt intresse. Eleven utvecklar förståelse för särdragen i berättande och beskrivande texter.

  • koppla det lästa till de egna erfarenheterna och delar med sig av sina läsupplevelser

  • arbeta med bilder, enkla tabeller och diagram

  • åldersenlig skönlitteratur och fakta- och medietexter

  • få en vidgad ordförståelse och öva sig i att förstå fraser och skolspråkliga begrepp

  • känna igen berättelsens grundelement (huvudperson, plats, tid och händelseförlopp)

  • få insikt om olika lässtrategier, automatisering av den mekaniska läsförmågan med övergång från högläsning till tystläsning

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven läser och förstår enstaka ord och korta fraser i enkla texter med stöd av bilder.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven läser olika typer av enkla texter och förstår bekanta ord och korta fraser samt enkelt skolspråk.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven läser och förstår korta texter som anknyter till elevnära sammanhang. Eleven har ett fungerande skolspråk.

Undervisningsmål

Handleda eleven att producera korta berättande, beskrivande och instruerande texter med hjälp av olika stödmaterial.

Lärandemål

Eleven utvecklar förmåga att producera berättande, beskrivande och instruerande texter med hjälp av olika stödmaterial.

Nyckelkompetenser

A. Multilitteracitet

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.

Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.

Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Att skriva

Eleven producerar för åldern och språkutvecklingen lämpliga berättande, beskrivande och enkla instruerande texter. Eleven bekantar sig med skrivprocessens faser och bearbetar texter utifrån respons.

  • skriva både för hand och på tangentbord

  • skriva för olika situationer och målgrupper

  • öva att uttrycka sina tankar skriftligt i logiska och strukturerade texter

  • uttrycka tid, ordningsföljd och miljö

  • strukturer och specifika drag för berättande och beskrivande texter

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven kan med hjälp av stödmaterial skriva ord och korta meddelanden.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven kan med hjälp av stödmaterial producera korta genretypiska texter.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven producerar korta sammanhängande genretypiska texter.

Undervisningsmål

Handleda eleven att utveckla ett skriftligt vardagligt samt skolspråkligt basordförråd.

Lärandemål

Eleven utvecklar skriftligt basordförråd.

Nyckelkompetenser

A. Multilitteracitet

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.

Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.

Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.

B. Kommunikativ kompetens

Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.

Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.

Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

Innehållsområden

Att skriva

Eleven producerar för åldern och språkutvecklingen lämpliga berättande, beskrivande och enkla instruerande texter. Eleven bekantar sig med skrivprocessens faser och bearbetar texter utifrån respons.

  • skriva både för hand och på tangentbord

  • skriva för olika situationer och målgrupper

  • öva att uttrycka sina tankar skriftligt i logiska och strukturerade texter

  • uttrycka tid, ordningsföljd och miljö

  • strukturer och specifika drag för berättande och beskrivande texter

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven har ett enkelt skriftligt basordförråd.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven har ett skriftligt basordförråd.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven har ett skriftligt vardagligt och skolspråkligt basordförråd.

Undervisningsmål

Stöda eleven att utveckla sin förmåga att skriva för hand och digitalt.

Lärandemål

Eleven utvecklar förmåga att skriva för hand och digitalt.

Nyckelkompetenser

A. Multilitteracitet

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.

Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.

Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.

D. Digital kompetens

Digital kompetens innebär att på ett säkert, kritiskt och ansvarsfullt sätt kunna och vilja använda digital teknik för lärande och deltagande i samhällslivet. I denna kompetens ingår datalogiskt tänkande, kunskap om digitala verktyg, kommunikation och samarbete, skapande av digitalt innehåll, digitalt välbefinnande och nätsäkerhet samt problemlösning.

Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den är både föremål och redskap för lärandet. Avsaknad av digital kompetens riskerar leda till utslagning från arbetsmarknaden och samhället eftersom den i allt högre grad blir ett grundläggande krav. Under sin skolgång ska alla elever ha möjligheter att utveckla sin digitala kompetens och sitt datalogiska tänkande. Digitala verktyg och hjälpmedel ska användas i grundskolans alla årskurser, i de olika läroämnena, i det ämnesövergripande arbetet och i det övriga skolarbetet.

För att kunna använda digital teknik och digitalt innehåll behövs en reflekterande och kritisk men samtidigt nyfiken, öppen och framsynt inställning till utvecklingen på detta område. Det behövs också ett etiskt, säkert och ansvarsfullt förhållningssätt till användningen av dessa verktyg samt en förståelse för digital integritet.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Att skriva

Eleven producerar för åldern och språkutvecklingen lämpliga berättande, beskrivande och enkla instruerande texter. Eleven bekantar sig med skrivprocessens faser och bearbetar texter utifrån respons.

  • skriva både för hand och på tangentbord

  • skriva för olika situationer och målgrupper

  • öva att uttrycka sina tankar skriftligt i logiska och strukturerade texter

  • uttrycka tid, ordningsföljd och miljö

  • strukturer och specifika drag för berättande och beskrivande texter

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven kan behjälpligt skriva för hand och på tangentbord.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven har en delvis läslig handstil och kan relativt fungerande skriva på tangentbord.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven har en läslig handstil.

Undervisningsmål

Handleda eleven att utveckla kunskap om grundläggande rättstavning och elementära grammatiska strukturer genom praktiska övningar.

Lärandemål

Eleven utvecklar förståelse för grundläggande rättstavning och elementära grammatiska strukturer.

Nyckelkompetenser

A. Multilitteracitet

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.

Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.

Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

Innehållsområden

Språklära, språkbruk och källkritik

Eleven ska ges möjlighet att reflektera kring kommunikationssituationer i skolan och på fritiden samt hur variationer kommer till uttryck i olika typer av talade och skrivna texter.

  • utveckla ordförrådet från vardagsspråk mot skolspråkliga begrepp

  • grundläggande rättstavning och språkliga strukturer

  • skillnad mellan tal- och skriftspråk

  • introduktion till centrala lagbundenheter i språket

  • ordklasser

  • satser och ordföljd

  • böjning av substantiv, adjektiv och verb

  • sammansatta ord, synonymer och motsatsord

  • rättstavning

  • grunder i källkritik

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven känner till de mest elementära grammatiska strukturerna.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven med handledning tillämpa en del av de elementära grammatiska strukturerna.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven kan tillämpa en del av de elementära grammatiska strukturerna.

Undervisningsmål

Handleda eleven att hitta information ur olika källor samt utveckla förståelse för källkritik.

Lärandemål

Eleven utvecklar förmåga att hitta information och utvecklar förståelse för källkritik.

Nyckelkompetenser

A. Multilitteracitet

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.

Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.

Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.

B. Kommunikativ kompetens

Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.

Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.

Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

D. Digital kompetens

Digital kompetens innebär att på ett säkert, kritiskt och ansvarsfullt sätt kunna och vilja använda digital teknik för lärande och deltagande i samhällslivet. I denna kompetens ingår datalogiskt tänkande, kunskap om digitala verktyg, kommunikation och samarbete, skapande av digitalt innehåll, digitalt välbefinnande och nätsäkerhet samt problemlösning.

Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den är både föremål och redskap för lärandet. Avsaknad av digital kompetens riskerar leda till utslagning från arbetsmarknaden och samhället eftersom den i allt högre grad blir ett grundläggande krav. Under sin skolgång ska alla elever ha möjligheter att utveckla sin digitala kompetens och sitt datalogiska tänkande. Digitala verktyg och hjälpmedel ska användas i grundskolans alla årskurser, i de olika läroämnena, i det ämnesövergripande arbetet och i det övriga skolarbetet.

För att kunna använda digital teknik och digitalt innehåll behövs en reflekterande och kritisk men samtidigt nyfiken, öppen och framsynt inställning till utvecklingen på detta område. Det behövs också ett etiskt, säkert och ansvarsfullt förhållningssätt till användningen av dessa verktyg samt en förståelse för digital integritet.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Språklära, språkbruk och källkritik

Eleven ska ges möjlighet att reflektera kring kommunikationssituationer i skolan och på fritiden samt hur variationer kommer till uttryck i olika typer av talade och skrivna texter.

  • utveckla ordförrådet från vardagsspråk mot skolspråkliga begrepp

  • grundläggande rättstavning och språkliga strukturer

  • skillnad mellan tal- och skriftspråk

  • introduktion till centrala lagbundenheter i språket

  • ordklasser

  • satser och ordföljd

  • böjning av substantiv, adjektiv och verb

  • sammansatta ord, synonymer och motsatsord

  • rättstavning

  • grunder i källkritik

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskap och förståelse om källkritik, källtillit och informationssökning är medborgerlig kompetens som varje elev har rätt till. Därmed bedöms målet i åk 3-6 endast som uppnått eller inte. För uppnådda kunskaper har eleven förmåga att hitta information ur givna källor och grundläggande förståelse för att källor har olika tillförlitlighet.

Undervisningsmål

Uppmuntra eleven till att aktivt använda sig av bibliotek för att utveckla både svenska och modersmålskunskaperna samt handleda i bibliotekskunskap.

Lärandemål

Eleven utvecklar kunskap om och förståelse för bibliotek.

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

F. Kulturell kompetens

Kompetens inom kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer innebär att ha förståelse och respekt för hur idéer och tankar uttrycks kreativt och förmedlas i olika kulturer genom olika konstarter och kulturformer. Här ingår att försöka förstå, utveckla och uttrycka sina egna idéer och sin känsla av tillhörighet eller roll i samhället, på olika sätt och i olika sammanhang.

Skolan har som uppdrag att förmedla att det är viktigt att lära sig att använda bilder och andra visuella uttryck för att kommunicera. Drama, musik, bild och rörelse är uttryckssätt som har stor betydelse för lärande och utveckling. Skolarbetet ska ge eleven mångsidiga möjligheter att arbeta med händerna, använda alla sina sinnen och utveckla sin kreativitet. Eleven ska lära sig att uppskatta och kontrollera sin kropp och att använda den för att uttrycka känslor och åsikter, tankar och idéer. I skolarbetet ska eleven uppmuntras att använda sin fantasi och sin uppfinningsrikedom.

Under sin skolgång ska eleven få hjälp med att identifiera och uppskatta kulturella fenomen och att bygga en egen identitet med ett positivt förhållningssätt till omgivningen. Eleven ska få kunskap om sin livsmiljö och dess kulturarv samt lära sig att uppskatta sin egen sociala, kulturella och språkliga bakgrund. Eleven ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningar som en positiv resurs. Samtidigt ska eleven lära sig hur kulturer, religioner och åskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media och normer kring bland annat genus, klass och etnicitet.

Eleven ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll i generationskedjan. Eleven ska få möjlighet att uppleva och tolka konst, kultur och kulturarv. Eleven ska också få lära sig att förmedla, forma och skapa kultur och traditioner och upptäcka deras betydelse för välbefinnandet.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Samhälle, litteratur och kultur

Eleven reflekterar över språkets och kulturens betydelser i olika kommunikationssituationer i skolan samt i olika texter som eleven hör eller läser. Eleven ska ges möjlighet att reflektera kring likheter och skillnader mellan elevens hemkultur och den åländska kulturen.

  • traditionella lekar, ramsor och sånger

  • tolkning av bilder, berättelser, sagor, dikter, enkla faktatexter och olika slag av medietexter

  • kulturutbudet för barn i närområdet

  • biblioteksbesök

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5-
Kunskapskrav för vitsordet 8-
Kunskapskrav för vitsordet 10-