Riktlinjer och arbetsupplägg

I årskurserna 7–9ligger tyngdpunkten i undervisningen på att mångsidigt tillämpa grundläggande färdigheter och utveckla fysiska egenskaper med hjälp av olika motionsformer och idrottsgrenar. Det är särskilt viktigt att eleven stärker sin positiva självbild, självförtroende och självkänsla. Undervisningen ska stöda elevens välbefinnande, utveckling mot självständighet och delaktighet samt uppmuntra eleven att delta i motionsaktiviteter som främjar hälsan. Eleven deltar enligt sin utvecklingsnivå i planeringen av aktiviteter samt tar ansvar för sin egen och gruppens aktivitet.

Idrottsundervisningen genomförs genom trygg och mångsidig undervisning i olika lärmiljöer inomhus och utomhus med betoning på elevens delaktighet. I idrottsundervisningen beaktas årstiderna, de lokala förhållandena samt de möjligheter som skolan och omgivningen erbjuder på ett ändamålsenligt sätt. Undervisningen i idrott ska utgå från elevens förutsättningar och förmågor och på ett uppmuntrande sätt utmana eleven att våga pröva på även idrottsmoment där eleven känner sig osäker. Genusperspektiv ska beaktas i undervisningen och i all grupp- och parindelning är det läraren som ska ansvara för indelning.

Ett språkutvecklande arbetssätt ska användas och digitala verktyg ska integreras i undervisningen på ett naturligt sätt. Ämnet idrott har många beröringspunkter med andra ämnen och ämnesövergripande samarbete uppmuntras. En helhetsskapande undervisning genom bland annat ämnesövergripande samarbete uppmuntras.

Centralt innehåll

Rörelse och idrott

Undervisningen ska sträva till att upprätthålla elevens intresse för idrott och glädje i att röra sig. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla sin motorik, balans- och rörlighetsförmåga och förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer och olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Eleven ska uppmuntras att våga pröva på och utmana sig själv i trygga lärmiljöer. I undervisningen väljs uppgifter där eleven får träna snabbhet, kondition, rörlighet, uthållighet och styrka. Friluftsliv och utomhusvistelse ska ingå i undervisningen.

  • olika grenar och övningar inom redskapsgymnastik

  • rörelse och improvisationsövningar till musik samt traditionell dans

  • teknikträning i löpning, stafett, hopp och kast

  • orientering med karta och kompass

  • racket- och bollteknik samt spelövningar

  • längdsimning, vattenspel och grunderna i livräddning

  • funktionell styrketräning

  • uthållighetsträning

  • teknikträning på skidor och skridskor

Socialt, psykiskt och fysiskt välbefinnande

I idrottsundervisningen ska eleven få möjlighet att utveckla sin sociala kompetens. I undervisningen ska par- och gruppuppgifter, lekar, övningar och spel där eleven lär sig att ta hänsyn till andra samt att hjälpa och stöda varandra ingå. Eleven ska lära sig att ta ansvar för gemensamma aktiviteter och att följa överenskommelser och regler. I idrottsundervisningen används uppgifter där eleven lär sig att sätta upp mål, se sin egen utveckling och arbeta långsiktigt för att nå målen.

  • uppvärmning och rörlighet

  • sambandet mellan träning, hälsa och välmående

  • klädsel, utrustning och hygien

  • trygghet och säkerhet inom olika grenar

Mål, kompetenser och kunskapskriterier

Bedömningen i idrottsundervisningen ska vara handledande, uppmuntrande och sporrande. Responsen ska stöda elevens positiva uppfattning om sig själv som motionsutövare. Bedömningen ska grunda sig på mångsidig information om elevens lärande, kunnande och arbete. Eleven ska ha möjlighet att få stöd och elevens hälsotillstånd och specialbehov ska beaktas i idrottsundervisningen och bedömningen.

Slutbedömningen genomförs det läsår då ämnesstudierna avslutas i respektive ämne. Genom slutbedömningen definierar läraren hur väl eleven vid slutet av studierna har uppnått kunskapskriterierna för lärokursen, även tidigare prestationer tas i beaktande. Slutsvitsordet bestäms så att läraren jämför elevens kunskaps- och färdighetsnivå med de kunskapskriterier som finns i läroplanen.

Eleven bedöms med vitsordet åtta (8) ifall eleven har uppnått en nivå som utgör ett genomsnitt av den kunskaps- och färdighetsnivå för de olika delområdena som beskrivs i kunskapskriterierna. Om eleven inom något delområde nått högre än nivån för vitsordet åtta kan detta kompensera en något lägre prestationsnivå inom ett annat delområde.

Bedömning av arbetet ingår som en del av bedömningen i alla läroämnen. Elevens arbete och inställning ska beaktas när vitsord bildas och kan till viss del påverka bedömningen både höjande och sänkande. Följande bör beaktas:

  • aktivitet och deltagande vid genomgångar och instruktioner

  • aktivt deltagande självständigt och i grupp

  • ansvar för personlig hygien, klädsel, utrustning och redskap

Undervisningsmål

Vidareutveckla elevens intresse för idrott och rörelse samt utveckla elevens självförtroende som motionsutövare.

Lärandemål

Eleven vidareutvecklar intresset och självförtroende för idrott och rörelse.

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

F. Kulturell kompetens

Kompetens inom kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer innebär att ha förståelse och respekt för hur idéer och tankar uttrycks kreativt och förmedlas i olika kulturer genom olika konstarter och kulturformer. Här ingår att försöka förstå, utveckla och uttrycka sina egna idéer och sin känsla av tillhörighet eller roll i samhället, på olika sätt och i olika sammanhang.

Skolan har som uppdrag att förmedla att det är viktigt att lära sig att använda bilder och andra visuella uttryck för att kommunicera. Drama, musik, bild och rörelse är uttryckssätt som har stor betydelse för lärande och utveckling. Skolarbetet ska ge eleven mångsidiga möjligheter att arbeta med händerna, använda alla sina sinnen och utveckla sin kreativitet. Eleven ska lära sig att uppskatta och kontrollera sin kropp och att använda den för att uttrycka känslor och åsikter, tankar och idéer. I skolarbetet ska eleven uppmuntras att använda sin fantasi och sin uppfinningsrikedom.

Under sin skolgång ska eleven få hjälp med att identifiera och uppskatta kulturella fenomen och att bygga en egen identitet med ett positivt förhållningssätt till omgivningen. Eleven ska få kunskap om sin livsmiljö och dess kulturarv samt lära sig att uppskatta sin egen sociala, kulturella och språkliga bakgrund. Eleven ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningar som en positiv resurs. Samtidigt ska eleven lära sig hur kulturer, religioner och åskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media och normer kring bland annat genus, klass och etnicitet.

Eleven ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll i generationskedjan. Eleven ska få möjlighet att uppleva och tolka konst, kultur och kulturarv. Eleven ska också få lära sig att förmedla, forma och skapa kultur och traditioner och upptäcka deras betydelse för välbefinnandet.

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Intresse och självförtroende utvärderas men används inte som grund för bedömning.

Undervisningsmål

Skapa möjligheter för eleven att få positiva upplevelser av idrott, gemenskap och utveckla elevens självkänsla och självförtroende.

Lärandemål

Eleven utvecklar självkänsla och självförtroende.

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

F. Kulturell kompetens

Kompetens inom kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer innebär att ha förståelse och respekt för hur idéer och tankar uttrycks kreativt och förmedlas i olika kulturer genom olika konstarter och kulturformer. Här ingår att försöka förstå, utveckla och uttrycka sina egna idéer och sin känsla av tillhörighet eller roll i samhället, på olika sätt och i olika sammanhang.

Skolan har som uppdrag att förmedla att det är viktigt att lära sig att använda bilder och andra visuella uttryck för att kommunicera. Drama, musik, bild och rörelse är uttryckssätt som har stor betydelse för lärande och utveckling. Skolarbetet ska ge eleven mångsidiga möjligheter att arbeta med händerna, använda alla sina sinnen och utveckla sin kreativitet. Eleven ska lära sig att uppskatta och kontrollera sin kropp och att använda den för att uttrycka känslor och åsikter, tankar och idéer. I skolarbetet ska eleven uppmuntras att använda sin fantasi och sin uppfinningsrikedom.

Under sin skolgång ska eleven få hjälp med att identifiera och uppskatta kulturella fenomen och att bygga en egen identitet med ett positivt förhållningssätt till omgivningen. Eleven ska få kunskap om sin livsmiljö och dess kulturarv samt lära sig att uppskatta sin egen sociala, kulturella och språkliga bakgrund. Eleven ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningar som en positiv resurs. Samtidigt ska eleven lära sig hur kulturer, religioner och åskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media och normer kring bland annat genus, klass och etnicitet.

Eleven ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll i generationskedjan. Eleven ska få möjlighet att uppleva och tolka konst, kultur och kulturarv. Eleven ska också få lära sig att förmedla, forma och skapa kultur och traditioner och upptäcka deras betydelse för välbefinnandet.

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Självbild används inte som grund för bedömning.

Undervisningsmål

Handleda eleven att utveckla förståelse för betydelsen av tillräcklig fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil för det totala välbefinnandet.

Lärandemål

Eleven utvecklar förståelse för motion, hälsa och välbefinnande.

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Används inte som grund för bedömning.

Undervisningsmål

Synliggöra elevens lärande och utveckling genom att låta eleven ställa upp mål samt skapa möjligheter för självutvärdering och kamratrespons.

Lärandemål

Eleven utvecklar förmåga att utvärdera lärande och utveckling.

Nyckelkompetenser

B. Kommunikativ kompetens

Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.

Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.

Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Självutvärdering och kamratrespons används inte som grund för bedömning.

Undervisningsmål

Uppmuntra eleven att röra på sig, att pröva olika idrottsgrenar och rörelseformer och att träna enligt bästa förmåga.

Lärandemål

Eleven deltar aktivt i olika gymnastikformer och tränar enligt bästa förmåga.

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

Innehållsområden

Rörelse och idrott

Undervisningen ska sträva till att upprätthålla elevens intresse för idrott och glädje i att röra sig. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla sin motorik, balans- och rörlighetsförmåga och förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer och olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Eleven ska uppmuntras att våga pröva på och utmana sig själv i trygga lärmiljöer. I undervisningen väljs uppgifter där eleven får träna snabbhet, kondition, rörlighet, uthållighet och styrka. Friluftsliv och utomhusvistelse ska ingå i undervisningen.

  • olika grenar och övningar inom redskapsgymnastik

  • rörelse och improvisationsövningar till musik samt traditionell dans

  • teknikträning i löpning, stafett, hopp och kast

  • orientering med karta och kompass

  • racket- och bollteknik samt spelövningar

  • längdsimning, vattenspel och grunderna i livräddning

  • funktionell styrketräning

  • uthållighetsträning

  • teknikträning på skidor och skridskor

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven deltar i varierande grad i aktiviteterna under lektionerna.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven är vanligtvis aktiv under lektionerna och prövar på nya övningar.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven deltar aktivt och enligt bästa förmåga under lektionerna.

Undervisningsmål

Handleda eleven att utveckla och träna sin balans- och rörelseförmåga och tillämpa dem på ett mångsidigt sätt i olika lärmiljöer.

Lärandemål

Eleven stärker sin balans- och rörelseförmåga.

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

Innehållsområden

Rörelse och idrott

Undervisningen ska sträva till att upprätthålla elevens intresse för idrott och glädje i att röra sig. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla sin motorik, balans- och rörlighetsförmåga och förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer och olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Eleven ska uppmuntras att våga pröva på och utmana sig själv i trygga lärmiljöer. I undervisningen väljs uppgifter där eleven får träna snabbhet, kondition, rörlighet, uthållighet och styrka. Friluftsliv och utomhusvistelse ska ingå i undervisningen.

  • olika grenar och övningar inom redskapsgymnastik

  • rörelse och improvisationsövningar till musik samt traditionell dans

  • teknikträning i löpning, stafett, hopp och kast

  • orientering med karta och kompass

  • racket- och bollteknik samt spelövningar

  • längdsimning, vattenspel och grunderna i livräddning

  • funktionell styrketräning

  • uthållighetsträning

  • teknikträning på skidor och skridskor

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven deltar och tillämpar sina balans- och rörelsefärdigheter i delar av idrottsundervisningen.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven kan kombinera och tillämpa sina balans- och rörelsefärdigheter i olika övningar.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven deltar aktivt och kombinerar och använder sina färdigheter på ett mångsidigt sätt.

Undervisningsmål

Handleda eleven att utveckla och träna sin förmåga i olika grenar inom redskapsgymnastik.

Lärandemål

Eleven utvecklar förmåga att hantera olika redskap.

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

Innehållsområden

Rörelse och idrott

Undervisningen ska sträva till att upprätthålla elevens intresse för idrott och glädje i att röra sig. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla sin motorik, balans- och rörlighetsförmåga och förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer och olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Eleven ska uppmuntras att våga pröva på och utmana sig själv i trygga lärmiljöer. I undervisningen väljs uppgifter där eleven får träna snabbhet, kondition, rörlighet, uthållighet och styrka. Friluftsliv och utomhusvistelse ska ingå i undervisningen.

  • olika grenar och övningar inom redskapsgymnastik

  • rörelse och improvisationsövningar till musik samt traditionell dans

  • teknikträning i löpning, stafett, hopp och kast

  • orientering med karta och kompass

  • racket- och bollteknik samt spelövningar

  • längdsimning, vattenspel och grunderna i livräddning

  • funktionell styrketräning

  • uthållighetsträning

  • teknikträning på skidor och skridskor

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven kan med handledning använda redskap i de gymnastikformer som undervisats.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven kan använda och tillämpa sina färdigheter att använda olika redskap på ett fungerande sätt.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven har välutvecklad förmåga att använda och tillämpa olika redskap.

Undervisningsmål

Handleda eleven att utveckla teknik och förståelse för spelregler och taktik i olika racket- och bollsporter.

Lärandemål

Eleven utvecklar teknik och förståelse för spelregler i racket- och bollsporter.

Nyckelkompetenser

A. Multilitteracitet

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.

Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.

Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.

B. Kommunikativ kompetens

Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.

Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.

Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Rörelse och idrott

Undervisningen ska sträva till att upprätthålla elevens intresse för idrott och glädje i att röra sig. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla sin motorik, balans- och rörlighetsförmåga och förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer och olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Eleven ska uppmuntras att våga pröva på och utmana sig själv i trygga lärmiljöer. I undervisningen väljs uppgifter där eleven får träna snabbhet, kondition, rörlighet, uthållighet och styrka. Friluftsliv och utomhusvistelse ska ingå i undervisningen.

  • olika grenar och övningar inom redskapsgymnastik

  • rörelse och improvisationsövningar till musik samt traditionell dans

  • teknikträning i löpning, stafett, hopp och kast

  • orientering med karta och kompass

  • racket- och bollteknik samt spelövningar

  • längdsimning, vattenspel och grunderna i livräddning

  • funktionell styrketräning

  • uthållighetsträning

  • teknikträning på skidor och skridskor

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven deltar i racket- och bollsporter och har en viss förståelse för spelregler.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven har grundläggande teknik i racket- och bollsporter samt har en viss spelförståelse.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven behärskar tekniker i racket- och bollsporter, har en god spelförståelse och bidrar till en god laganda.

Undervisningsmål

Handleda eleven att vidareutveckla rörelseförmågan genom improvisationsövningar till musik samt traditionell dans.

Lärandemål

Eleven vidareutvecklar förmågan att röra sig till musik.

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

F. Kulturell kompetens

Kompetens inom kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer innebär att ha förståelse och respekt för hur idéer och tankar uttrycks kreativt och förmedlas i olika kulturer genom olika konstarter och kulturformer. Här ingår att försöka förstå, utveckla och uttrycka sina egna idéer och sin känsla av tillhörighet eller roll i samhället, på olika sätt och i olika sammanhang.

Skolan har som uppdrag att förmedla att det är viktigt att lära sig att använda bilder och andra visuella uttryck för att kommunicera. Drama, musik, bild och rörelse är uttryckssätt som har stor betydelse för lärande och utveckling. Skolarbetet ska ge eleven mångsidiga möjligheter att arbeta med händerna, använda alla sina sinnen och utveckla sin kreativitet. Eleven ska lära sig att uppskatta och kontrollera sin kropp och att använda den för att uttrycka känslor och åsikter, tankar och idéer. I skolarbetet ska eleven uppmuntras att använda sin fantasi och sin uppfinningsrikedom.

Under sin skolgång ska eleven få hjälp med att identifiera och uppskatta kulturella fenomen och att bygga en egen identitet med ett positivt förhållningssätt till omgivningen. Eleven ska få kunskap om sin livsmiljö och dess kulturarv samt lära sig att uppskatta sin egen sociala, kulturella och språkliga bakgrund. Eleven ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningar som en positiv resurs. Samtidigt ska eleven lära sig hur kulturer, religioner och åskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media och normer kring bland annat genus, klass och etnicitet.

Eleven ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll i generationskedjan. Eleven ska få möjlighet att uppleva och tolka konst, kultur och kulturarv. Eleven ska också få lära sig att förmedla, forma och skapa kultur och traditioner och upptäcka deras betydelse för välbefinnandet.

Innehållsområden

Rörelse och idrott

Undervisningen ska sträva till att upprätthålla elevens intresse för idrott och glädje i att röra sig. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla sin motorik, balans- och rörlighetsförmåga och förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer och olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Eleven ska uppmuntras att våga pröva på och utmana sig själv i trygga lärmiljöer. I undervisningen väljs uppgifter där eleven får träna snabbhet, kondition, rörlighet, uthållighet och styrka. Friluftsliv och utomhusvistelse ska ingå i undervisningen.

  • olika grenar och övningar inom redskapsgymnastik

  • rörelse och improvisationsövningar till musik samt traditionell dans

  • teknikträning i löpning, stafett, hopp och kast

  • orientering med karta och kompass

  • racket- och bollteknik samt spelövningar

  • längdsimning, vattenspel och grunderna i livräddning

  • funktionell styrketräning

  • uthållighetsträning

  • teknikträning på skidor och skridskor

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven kan till viss del röra sig till musik.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven kan utföra koordinerade rörelser och rörelseuppgifter i takt till musik.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven kan utföra olika typer av komplexa rörelser till musik med inlevelse och taktkänsla.

Undervisningsmål

Handleda eleven att vidareutveckla färdigheter inom hopp, kast och löpning och skapa möjligheter att öva olika friidrottsgrenar.

Lärandemål

Eleven utvecklar förmåga och teknik inom olika friidrottsgrenar

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

F. Kulturell kompetens

Kompetens inom kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer innebär att ha förståelse och respekt för hur idéer och tankar uttrycks kreativt och förmedlas i olika kulturer genom olika konstarter och kulturformer. Här ingår att försöka förstå, utveckla och uttrycka sina egna idéer och sin känsla av tillhörighet eller roll i samhället, på olika sätt och i olika sammanhang.

Skolan har som uppdrag att förmedla att det är viktigt att lära sig att använda bilder och andra visuella uttryck för att kommunicera. Drama, musik, bild och rörelse är uttryckssätt som har stor betydelse för lärande och utveckling. Skolarbetet ska ge eleven mångsidiga möjligheter att arbeta med händerna, använda alla sina sinnen och utveckla sin kreativitet. Eleven ska lära sig att uppskatta och kontrollera sin kropp och att använda den för att uttrycka känslor och åsikter, tankar och idéer. I skolarbetet ska eleven uppmuntras att använda sin fantasi och sin uppfinningsrikedom.

Under sin skolgång ska eleven få hjälp med att identifiera och uppskatta kulturella fenomen och att bygga en egen identitet med ett positivt förhållningssätt till omgivningen. Eleven ska få kunskap om sin livsmiljö och dess kulturarv samt lära sig att uppskatta sin egen sociala, kulturella och språkliga bakgrund. Eleven ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningar som en positiv resurs. Samtidigt ska eleven lära sig hur kulturer, religioner och åskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media och normer kring bland annat genus, klass och etnicitet.

Eleven ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll i generationskedjan. Eleven ska få möjlighet att uppleva och tolka konst, kultur och kulturarv. Eleven ska också få lära sig att förmedla, forma och skapa kultur och traditioner och upptäcka deras betydelse för välbefinnandet.

Innehållsområden

Rörelse och idrott

Undervisningen ska sträva till att upprätthålla elevens intresse för idrott och glädje i att röra sig. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla sin motorik, balans- och rörlighetsförmåga och förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer och olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Eleven ska uppmuntras att våga pröva på och utmana sig själv i trygga lärmiljöer. I undervisningen väljs uppgifter där eleven får träna snabbhet, kondition, rörlighet, uthållighet och styrka. Friluftsliv och utomhusvistelse ska ingå i undervisningen.

  • olika grenar och övningar inom redskapsgymnastik

  • rörelse och improvisationsövningar till musik samt traditionell dans

  • teknikträning i löpning, stafett, hopp och kast

  • orientering med karta och kompass

  • racket- och bollteknik samt spelövningar

  • längdsimning, vattenspel och grunderna i livräddning

  • funktionell styrketräning

  • uthållighetsträning

  • teknikträning på skidor och skridskor

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven deltar i friidrottens löp-, hopp- och kastgrenar.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven kan utföra grundläggande teknik i löp-, hopp- och kastgrenar.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven behärskar friidrottens löp-, hopp- och kastgrenar med god teknik.

Undervisningsmål

Handleda eleven att vidareutveckla färdigheter att hantera karta och kompass och orientera sig i närmiljön samt utveckla elevens förståelse för allemansrätten.

Lärandemål

Elever vidareutvecklar förmågan att använda en karta för att orientera sig.

Nyckelkompetenser

A. Multilitteracitet

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.

Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.

Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

D. Digital kompetens

Digital kompetens innebär att på ett säkert, kritiskt och ansvarsfullt sätt kunna och vilja använda digital teknik för lärande och deltagande i samhällslivet. I denna kompetens ingår datalogiskt tänkande, kunskap om digitala verktyg, kommunikation och samarbete, skapande av digitalt innehåll, digitalt välbefinnande och nätsäkerhet samt problemlösning.

Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den är både föremål och redskap för lärandet. Avsaknad av digital kompetens riskerar leda till utslagning från arbetsmarknaden och samhället eftersom den i allt högre grad blir ett grundläggande krav. Under sin skolgång ska alla elever ha möjligheter att utveckla sin digitala kompetens och sitt datalogiska tänkande. Digitala verktyg och hjälpmedel ska användas i grundskolans alla årskurser, i de olika läroämnena, i det ämnesövergripande arbetet och i det övriga skolarbetet.

För att kunna använda digital teknik och digitalt innehåll behövs en reflekterande och kritisk men samtidigt nyfiken, öppen och framsynt inställning till utvecklingen på detta område. Det behövs också ett etiskt, säkert och ansvarsfullt förhållningssätt till användningen av dessa verktyg samt en förståelse för digital integritet.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Rörelse och idrott

Undervisningen ska sträva till att upprätthålla elevens intresse för idrott och glädje i att röra sig. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla sin motorik, balans- och rörlighetsförmåga och förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer och olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Eleven ska uppmuntras att våga pröva på och utmana sig själv i trygga lärmiljöer. I undervisningen väljs uppgifter där eleven får träna snabbhet, kondition, rörlighet, uthållighet och styrka. Friluftsliv och utomhusvistelse ska ingå i undervisningen.

  • olika grenar och övningar inom redskapsgymnastik

  • rörelse och improvisationsövningar till musik samt traditionell dans

  • teknikträning i löpning, stafett, hopp och kast

  • orientering med karta och kompass

  • racket- och bollteknik samt spelövningar

  • längdsimning, vattenspel och grunderna i livräddning

  • funktionell styrketräning

  • uthållighetsträning

  • teknikträning på skidor och skridskor

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven kan med stöd orientera sig i närmiljön.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven kan orientera med hjälp av karta och har grundläggande kunskaper i att hantera kompass.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven kan med hjälp av karta och kartsymboler självständigt och säkert orientera sig även i främmande miljö.

Undervisningsmål

Skapa möjligheter för eleven att vidareutveckla vattenvana, simkunnighet och kunskaper i livräddning.

Lärandemål

Eleven utvecklar vattenvana och simkunnighet.

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Rörelse och idrott

Undervisningen ska sträva till att upprätthålla elevens intresse för idrott och glädje i att röra sig. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla sin motorik, balans- och rörlighetsförmåga och förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer och olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Eleven ska uppmuntras att våga pröva på och utmana sig själv i trygga lärmiljöer. I undervisningen väljs uppgifter där eleven får träna snabbhet, kondition, rörlighet, uthållighet och styrka. Friluftsliv och utomhusvistelse ska ingå i undervisningen.

  • olika grenar och övningar inom redskapsgymnastik

  • rörelse och improvisationsövningar till musik samt traditionell dans

  • teknikträning i löpning, stafett, hopp och kast

  • orientering med karta och kompass

  • racket- och bollteknik samt spelövningar

  • längdsimning, vattenspel och grunderna i livräddning

  • funktionell styrketräning

  • uthållighetsträning

  • teknikträning på skidor och skridskor

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven har uppnått en begränsad vattenvana och simmar behjälpligt. Kan ge enkla beskrivningar om hur man undviker fara.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven är simkunnig2 och har grundläggande färdigheter för livräddning i vattnet.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven har mycket god vattenvana och behärskar minst tre simsätt. Kan livrädda, tillämpa säkerhetsregler samt både larma och agera ändamålsenligt vid fara.

Undervisningsmål

Handleda eleven att utveckla styrka och kondition genom styrke- och konditionsövningar samt förståelse för sambandet mellan fysisk aktivitet och anatomi.

Lärandemål

Eleven utvecklar styrka och kondition och kan se sina egna framsteg.

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Rörelse och idrott

Undervisningen ska sträva till att upprätthålla elevens intresse för idrott och glädje i att röra sig. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla sin motorik, balans- och rörlighetsförmåga och förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer och olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Eleven ska uppmuntras att våga pröva på och utmana sig själv i trygga lärmiljöer. I undervisningen väljs uppgifter där eleven får träna snabbhet, kondition, rörlighet, uthållighet och styrka. Friluftsliv och utomhusvistelse ska ingå i undervisningen.

  • olika grenar och övningar inom redskapsgymnastik

  • rörelse och improvisationsövningar till musik samt traditionell dans

  • teknikträning i löpning, stafett, hopp och kast

  • orientering med karta och kompass

  • racket- och bollteknik samt spelövningar

  • längdsimning, vattenspel och grunderna i livräddning

  • funktionell styrketräning

  • uthållighetsträning

  • teknikträning på skidor och skridskor

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven kan med handledning genomföra enkla styrke- och konditionsövningar.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven utför grundläggande styrke- och konditionsövningar med god teknik och uthållighet.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven utför styrke- och konditionsövningar med mycket god teknik och uthållighet samt har en helhetsförståelse för fysisk aktivitet och dess inverkan på kroppen.

Undervisningsmål

Handleda eleven att vidareutveckla färdigheter och teknik inom vintersporter.

Lärandemål

Eleven utvecklar färdigheter inom skridskoåkning och skidning.

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Rörelse och idrott

Undervisningen ska sträva till att upprätthålla elevens intresse för idrott och glädje i att röra sig. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla sin motorik, balans- och rörlighetsförmåga och förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer och olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Eleven ska uppmuntras att våga pröva på och utmana sig själv i trygga lärmiljöer. I undervisningen väljs uppgifter där eleven får träna snabbhet, kondition, rörlighet, uthållighet och styrka. Friluftsliv och utomhusvistelse ska ingå i undervisningen.

  • olika grenar och övningar inom redskapsgymnastik

  • rörelse och improvisationsövningar till musik samt traditionell dans

  • teknikträning i löpning, stafett, hopp och kast

  • orientering med karta och kompass

  • racket- och bollteknik samt spelövningar

  • längdsimning, vattenspel och grunderna i livräddning

  • funktionell styrketräning

  • uthållighetsträning

  • teknikträning på skidor och skridskor

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven deltar i skridskoåkning och skidning och kan behjälpligt ta sig fram.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven har grundläggande färdigheter i skridsko- och skidåkning.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven har god teknik på skridskor och skidor.

Undervisningsmål

Uppmuntra eleven att ta ansvar för sina handlingar och stärka sin förmåga att arbeta tryggt och säkert.

Lärandemål

Eleven utvecklar förståelse för ansvar och säkerhetsaspekter inom idrottsutövning

Nyckelkompetenser

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

G. Entreprenörskompetens

Entreprenörskompetens avser förmågan att reagera på möjligheter och idéer och att omvandla dem till värde för sig själv och andra. Denna kompetens grundas på kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning, initiativförmåga och uthållighet samt förmågan att samarbeta för att planera och hantera projekt av kulturellt, socialt eller kommersiellt värde. Åland har en historia av entreprenörskap där företagsamhet har varit något naturligt och eftersträvansvärt för att klara sig i det lilla samhället.

Entreprenörskap är något man gör medan entreprenöriellt förhållningssätt är ett sätt att tänka. Entreprenörskap i grundskolan handlar i första hand inte om kunskap i egenföretagande utan mer om att utveckla förmågor och kompetenser som stöder eleven att bli en företagsam person. Entreprenörskap ses som en dynamisk process som leder till förändring, där handlingar leder till något positivt. Ett entreprenöriellt förhållningssätt är mer ett synsätt, ett förhållningssätt till livet, arbetet och de egna visionerna.

Det är svårt att förutspå hur arbetslivet, yrkena och arbetets karaktär kommer att se ut i framtiden eftersom samhället förändras bland annat på grund av den teknologiska utvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare än tidigare att förutspå arbetskraven. Därför behöver eleven utveckla allmänna färdigheter som främjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete, och genom det utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Entreprenörskompetens handlar om att låta skola och samhälle mötas. Genom ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan förflyttas ut i samhället och gör avtryck i elevens värld utanför skolan, utvecklar eleven insikten att egna handlingar kan påverka och göra skillnad på riktigt.

Under sin skolgång ska eleven bekanta sig med arbetslivet och få erfarenheter av att arbeta och av att samarbeta med aktörer utanför skolan. På detta sätt får eleven träning i sakligt uppförande och samarbetsförmåga som behövs i arbetslivet och får upptäcka vikten av goda språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter. I skolan ska eleverna öva sig i att arbeta i grupper, med projekt och inom olika nätverk.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Socialt, psykiskt och fysiskt välbefinnande

I idrottsundervisningen ska eleven få möjlighet att utveckla sin sociala kompetens. I undervisningen ska par- och gruppuppgifter, lekar, övningar och spel där eleven lär sig att ta hänsyn till andra samt att hjälpa och stöda varandra ingå. Eleven ska lära sig att ta ansvar för gemensamma aktiviteter och att följa överenskommelser och regler. I idrottsundervisningen används uppgifter där eleven lär sig att sätta upp mål, se sin egen utveckling och arbeta långsiktigt för att nå målen.

  • uppvärmning och rörlighet

  • sambandet mellan träning, hälsa och välmående

  • klädsel, utrustning och hygien

  • trygghet och säkerhet inom olika grenar

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven har en viss förståelse för det egna ansvaret och säker utövning av olika aktiviteter.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven tar ansvar för sina handlingar och har förmågan att utföra olika aktiviteter på ett säkert sätt.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven arbetar ansvarsfullt och självständigt och strävar aktivt efter att utveckla sina arbetssätt.

Undervisningsmål

Handleda eleven att samarbeta konstruktivt med andra och reglera sina handlingar och känslouttryck i idrottssammanhang.

Lärandemål

Eleven utvecklar förmåga att samarbeta och reglera sina handlingar och känslouttryck i idrottssammanhang.

Nyckelkompetenser

B. Kommunikativ kompetens

Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.

Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.

Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

G. Entreprenörskompetens

Entreprenörskompetens avser förmågan att reagera på möjligheter och idéer och att omvandla dem till värde för sig själv och andra. Denna kompetens grundas på kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning, initiativförmåga och uthållighet samt förmågan att samarbeta för att planera och hantera projekt av kulturellt, socialt eller kommersiellt värde. Åland har en historia av entreprenörskap där företagsamhet har varit något naturligt och eftersträvansvärt för att klara sig i det lilla samhället.

Entreprenörskap är något man gör medan entreprenöriellt förhållningssätt är ett sätt att tänka. Entreprenörskap i grundskolan handlar i första hand inte om kunskap i egenföretagande utan mer om att utveckla förmågor och kompetenser som stöder eleven att bli en företagsam person. Entreprenörskap ses som en dynamisk process som leder till förändring, där handlingar leder till något positivt. Ett entreprenöriellt förhållningssätt är mer ett synsätt, ett förhållningssätt till livet, arbetet och de egna visionerna.

Det är svårt att förutspå hur arbetslivet, yrkena och arbetets karaktär kommer att se ut i framtiden eftersom samhället förändras bland annat på grund av den teknologiska utvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare än tidigare att förutspå arbetskraven. Därför behöver eleven utveckla allmänna färdigheter som främjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete, och genom det utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Entreprenörskompetens handlar om att låta skola och samhälle mötas. Genom ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan förflyttas ut i samhället och gör avtryck i elevens värld utanför skolan, utvecklar eleven insikten att egna handlingar kan påverka och göra skillnad på riktigt.

Under sin skolgång ska eleven bekanta sig med arbetslivet och få erfarenheter av att arbeta och av att samarbeta med aktörer utanför skolan. På detta sätt får eleven träning i sakligt uppförande och samarbetsförmåga som behövs i arbetslivet och får upptäcka vikten av goda språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter. I skolan ska eleverna öva sig i att arbeta i grupper, med projekt och inom olika nätverk.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Socialt, psykiskt och fysiskt välbefinnande

I idrottsundervisningen ska eleven få möjlighet att utveckla sin sociala kompetens. I undervisningen ska par- och gruppuppgifter, lekar, övningar och spel där eleven lär sig att ta hänsyn till andra samt att hjälpa och stöda varandra ingå. Eleven ska lära sig att ta ansvar för gemensamma aktiviteter och att följa överenskommelser och regler. I idrottsundervisningen används uppgifter där eleven lär sig att sätta upp mål, se sin egen utveckling och arbeta långsiktigt för att nå målen.

  • uppvärmning och rörlighet

  • sambandet mellan träning, hälsa och välmående

  • klädsel, utrustning och hygien

  • trygghet och säkerhet inom olika grenar

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven kan oftast agera enligt överenskomna regler.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven kan agera i olika situationer inom idrottsundervisningen enligt överenskomna regler.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven kan agera i olika situationer enligt överenskomna regler och med hänsyn till andra.

Undervisningsmål

Handleda eleven att delta i aktiviteterna enligt principen om rent spel och bära ansvar för gemensamma aktiviteter.

Lärandemål

Eleven deltar i aktiviteterna enligt principen om rent spel och bär ansvar om gemensamma aktiviteter.

Nyckelkompetenser

B. Kommunikativ kompetens

Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.

Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.

Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.

Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

E. Lärande och social kompetens

Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.

Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

G. Entreprenörskompetens

Entreprenörskompetens avser förmågan att reagera på möjligheter och idéer och att omvandla dem till värde för sig själv och andra. Denna kompetens grundas på kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning, initiativförmåga och uthållighet samt förmågan att samarbeta för att planera och hantera projekt av kulturellt, socialt eller kommersiellt värde. Åland har en historia av entreprenörskap där företagsamhet har varit något naturligt och eftersträvansvärt för att klara sig i det lilla samhället.

Entreprenörskap är något man gör medan entreprenöriellt förhållningssätt är ett sätt att tänka. Entreprenörskap i grundskolan handlar i första hand inte om kunskap i egenföretagande utan mer om att utveckla förmågor och kompetenser som stöder eleven att bli en företagsam person. Entreprenörskap ses som en dynamisk process som leder till förändring, där handlingar leder till något positivt. Ett entreprenöriellt förhållningssätt är mer ett synsätt, ett förhållningssätt till livet, arbetet och de egna visionerna.

Det är svårt att förutspå hur arbetslivet, yrkena och arbetets karaktär kommer att se ut i framtiden eftersom samhället förändras bland annat på grund av den teknologiska utvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare än tidigare att förutspå arbetskraven. Därför behöver eleven utveckla allmänna färdigheter som främjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete, och genom det utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Entreprenörskompetens handlar om att låta skola och samhälle mötas. Genom ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan förflyttas ut i samhället och gör avtryck i elevens värld utanför skolan, utvecklar eleven insikten att egna handlingar kan påverka och göra skillnad på riktigt.

Under sin skolgång ska eleven bekanta sig med arbetslivet och få erfarenheter av att arbeta och av att samarbeta med aktörer utanför skolan. På detta sätt får eleven träning i sakligt uppförande och samarbetsförmåga som behövs i arbetslivet och får upptäcka vikten av goda språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter. I skolan ska eleverna öva sig i att arbeta i grupper, med projekt och inom olika nätverk.

H. Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.

Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.

Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.

Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.

Innehållsområden

Socialt, psykiskt och fysiskt välbefinnande

I idrottsundervisningen ska eleven få möjlighet att utveckla sin sociala kompetens. I undervisningen ska par- och gruppuppgifter, lekar, övningar och spel där eleven lär sig att ta hänsyn till andra samt att hjälpa och stöda varandra ingå. Eleven ska lära sig att ta ansvar för gemensamma aktiviteter och att följa överenskommelser och regler. I idrottsundervisningen används uppgifter där eleven lär sig att sätta upp mål, se sin egen utveckling och arbeta långsiktigt för att nå målen.

  • uppvärmning och rörlighet

  • sambandet mellan träning, hälsa och välmående

  • klädsel, utrustning och hygien

  • trygghet och säkerhet inom olika grenar

Bedömning

Beskrivning av kunnandeBeskrivning av bedömning
Kunskapskrav för vitsordet 5Eleven förstår principerna för rent spel och kan delvis ta ansvar för gemensamma aktiviteter.
Kunskapskrav för vitsordet 8Eleven följer principerna för rent spel och strävar efter att ta ansvar för gemensamma aktiviteter.
Kunskapskrav för vitsordet 10Eleven främjar gemensamma aktiviteter genom att bidra med god stämning och uppmuntra andra.