I landskapslagen om barnomsorg och grundskola har man valt att ändra begreppet elevvård till elevhälsa. Orsaken till ändringen är att man ser elevhälsa som främst något förebyggande – en verksamhetskultur som genom sektorsövergripande samarbete ska värna om elevens allmänna välbefinnande[1].
I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och skolans verksamhetsmiljö förändras, har elevhälsan blivit en allt viktigare del av skolans kärnverksamhet. Elevhälsan hänger nära samman med skolans fostrings- och undervisningsuppdrag. Elevhälsoarbetet ska alltid utgå från barnets bästa.[2] Eleven har rätt att avgiftsfritt få anlita alla elevhälsans tjänster som behövs för att eleven ska kunna fullgöra sin läroplikt.
I elevhälsan ingår att skydda eleven mot våld, mobbning och trakasserier. Omsorg om skolbyggnad, undervisningslokaler och undervisningsmaterial bidrar till en sund och trygg miljö. Skolan ska ha enhetliga förfaringssätt för undervisning som genomförs i olika lärmiljöer och för rasterna.
Eleven och vårdnadshavaren, inklusive hemundervisade elever och deras vårdnadshavare, ska årligen informeras om elevhälsotjänster som finns att tillgå och anvisas om hur man kan anlita dem. Eleven och vårdnadshavaren ska få vara delaktiga i elevhälsans arbete. Kunskap om hur elevhälsan jobbar sänker tröskel för att ta kontakt då det uppstår behov för det. En elev ska ha möjlighet till ett personligt samtal med någon från elevhälsan senast den sjunde arbetsdagen efter att eleven eller vårdnadshavaren bett om det.
Målen, uppdragen och principerna för genomförandet av elevhälsan ska utgöra en sammanhängande kontinuitet som sträcker sig från barnomsorgen genom hela grundskolan. Kommunikationen mellan de olika stadierna är nödvändig när man reflekterar över elevhälsan som helhet. Det behöver finnas rutiner för hur arbetsgången för överföringssamtal sker och vem som deltar och är ansvarig.
[1] LL om barnomsorg och grundskola (2020:32) del 4 § 1–4
[2] LL (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen.