Alla barn på Åland har rätt till en likvärdig barnomsorg utan trakasserier och mobbning oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller något annat skäl. [1] Det åländska samhällets demokratiska värderingar tar sin utgångspunkt i jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde. [2] Inom barnomsorgen ska personalen aktivt arbeta för att möjliggöra delaktighet för alla på lika villkor, och alla barn ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller dem. Barnomsorgen ska främja förståelse för andra människor och stödja utvecklingen av empatisk förmåga. Barnet ska ges möjligheter att utveckla sina färdigheter och göra sina val oberoende av förväntningar baserade till exempel på ursprung, kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller andra orsaker som gäller barnet som person.
Personalen ska skapa en atmosfär som värderar mångfald. Personalen ska förhålla sig professionellt, öppet och respektfullt till olika familjer och familjers olika språk, kulturer, åskådningar och religioner, samt traditioner. Det är viktigt att inom verksamheten arbeta för att inte skapa eller reproducera språk-, köns-, kultur-, religions- och livsåskådningsgränser. Att lära sig tillsammans, utan fördomar och kategoriseringar, skapar förutsättningar för en god gemenskap och en positiv inställning till utveckling i samhället. På så sätt skapas också goda förutsättningar för ett bra samarbete med barnets vårdnadshavare.
Varje barn ska få hjälp med att upptäcka sina möjligheter och forma sin utveckling utan att styras av begränsande könsmönster. All personal inom barnomsorgen ska aktivt jobba emot tendensen att befästa begränsande könsnormer samt mot kränkande handlingar och kränkande språk. [3]
För att främja öppenhet och inkludering ska personalen ha ett normmedvetet förhållningssätt där de själva är viktiga förebilder. Ett normmedvetet förhållningssätt och normpedagogik innebär att ifrågasätta, vara medveten om, synliggöra och sträva efter att förändra normer, s.k. oskrivna regler, som begränsar människors handlingsutrymme, bidrar till diskriminering och strider mot de mänskliga rättigheterna. [4]
I verksamheten kan ett normmedvetet arbete innebära allt från att diskutera normer med barnet, synliggöra normer i litteratur och använda sig av normmedvetet material till att behandla barnet normmedvetet, använda ett normmedvetet språk och som personal agera som förebilder. Det finns faktorer som underlättar arbetet med att ifrågasätta och omskapa normer med barnet. Att barnet har en stark självkänsla, trygga relationer och en känsla av tillhörighet och gemenskap är sådana faktorer. Att aktivt arbeta med att stärka dessa faktorer främjar ett normmedvetet förhållningssätt. [5] De är inte bara viktiga för främjandet av ett normmedvetet förhållningssätt, utan är också viktiga principer för att skapa en god och kvalitativ barnomsorg överlag. I en kvalitativ barnomsorg är arbetet med att främja empati, medkänsla, ömsesidig respekt och medvetenhet en grundläggande del. [6] Personalen har, förutom det förebyggande uppdraget, alltid ett ansvar att lägga märke till ojämlikt och/eller kränkande bemötande bland barnen och att ingripa.
[1] LL om barnomsorg och grundskola (2020:32), 5 §, del I.
[2] Agenda för jämställdhet 2019–2030, Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland, www.barkraft.ax (2015)
[3] Agenda för jämställdhet 2019–2030
[4] ”En jämställd barnomsorg” Handlingsplan för integrering av genus- och jämställdhetsperspektivet i den åländska barnomsorgen antagen av Ålands Landskapsregering 16.3.2010
[5] Salmson, K & Ivarsson, J. 2015.Normkreativitet i förskolan – om normkritik och vägar till likabehandling. Olika. Lettland
[6] Europeiska Unions råd. Rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet. (2019/C 189/02)