Hoppa till huvudinnehåll
Tillbaka till startsidan
Klicka för att söka efter innehåll på webbplatsen

Läsning, läsmiljöer och läsande förebilder

Barnens process till att bli läsande individer påbörjas i högläsningen. Barn kan redan från tidig ålder förstå att tecknen och bilderna på pappret berättar något som sedan kan läsas upp eller berättas om och om igen. Utan medveten lästräning lär sig barnet hur språket låter och är uppbyggt och att känna igen ordbilder genom att lyssna till och ta del av olika berättelser. Gradvis växer en förståelse fram kring hur berättelser är uppbyggda och att det löper en röd tråd genom en berättelse. När de senare själva ska berätta, eller lära sig läsa och skriva, är detta viktig förståelse och kunskap. Sång, rim, ramsor och ordlekar är också viktiga för att utveckla förståelsen. [1]

I barnomsorgen ska barnen möta en stimulerande läsmiljö där de får lyssna till högläsning och där det finns tid för läsning, där de ser att vuxna läser och där de uppmuntras att interagera med text som finns i de miljöer där de vistas. Det behövs en språkrik miljö, där samtal om det lästa är naturligt förekommande. I en kunskapsrik miljö stimuleras barn till att lära sig mer om världen och om saker som intresserar dem genom att prata med människor, men även genom olika medier. Det är också viktigt med en kommunikativ miljö där barnets lek, kroppslighet och delaktighet främjas och en miljö där barnomsorgen samverkar med andra, framför allt med hemmet, men också med biblioteket. Samspel mellan dessa olika miljöer är utvecklande för läsmiljön. För att läsning ska upplevas som attraktivt är det viktigt att läsmiljön också upplevs som lockande. [2]

Att samverka med hemmet är en del av verksamhetskulturen inom barnomsorgen. [3] För en god språkutveckling hos barnet behövs en gemensam förståelse med hemmet av hur man som förebild påverkar barns utveckling till läsare. Här är också vårdnadshavare och andra vuxna runt barnet en viktig resurs som läsande förebilder eftersom barn som ser vuxna och äldre barn läsa eller använda texter på olika sätt utvecklar en uppskattning för att använda tryckt material och kan komma att använda tryckt material själva i större utsträckning. Målet för en läsande förebild är att få barn att intressera sig för text och språkets uttrycksmöjligheter samt att upprätta ett livslångt engagemang för läsning. Barnomsorgen har goda förutsättningar att samverka med familjer för att uppmuntra och stimulera barns intresse för läsning och barns språkutveckling på konstruktiva sätt. [4]

 

[1] Ann S. Pihlgren. Högläsning. 2019. http://lasochskrivportalen.skolverket.se

[2] Förskola Läsmiljö – att skapa rum för läsande i förskolan. 2016. http://lasochskrivportalen.skolverket.se

[3] LL om barnomsorg och grundskola, (2020:32) 3 §, del I

[4] Förskola Läsmiljö – att skapa rum för läsande i förskolan. 2016. http://lasochskrivportalen.skolverket.se

  • 1. Barnomsorgsverksamhet i landskapet Åland
  • 2. Barnomsorgens uppdrag och värdegrund
    • Värdegrund och verksamhetskultur
    • Jämlikhet och jämställdhet
    • Hållbar utveckling
    • Välbefinnande
    • Barns delaktighet och inflytande
    • Åland och omvärlden
    • Det livslånga lärandet och nyckelkompetenserna
      • A. Multilitteracitet
      • B. Kommunikativ kompetens
      • C. Vardagskompetens
      • D. Digital kompetens
      • E. Lärande och social kompetens
      • F. Kulturell kompetens
      • G. Entreprenörskompetens
      • H. Medborgerlig kompetens
  • 3. Barnomsorgens riktlinjer och pedagogiska grundsyn
    • Leken
    • Omsorg, kost och vila
    • Lärmiljöer inom barnomsorgen
    • Personalens roll och lärande
    • Samarbete med vårdnadshavare
  • 4. Verksamheten inom barnomsorgen
    • Kommunens styrdokument
    • Mångsidiga arbetssätt
    • Språkutvecklande arbetssätt
      • Språklig medvetenhet och språkutveckling
      • Läsning, läsmiljöer och läsande förebilder
      • Barn med annat modersmål än svenska
    • Digitala arbetssätt
    • Dokumentation inom barnomsorgen
      • Lärlogg för barnets utveckling och lärandeprocesser
      • Pedagogisk dokumentation och planering
      • Pedagogisk dokumentation på grupp- och personalnivå 
    • Sekretess inom barnomsorgen
      • Sekretess gällande individuell dokumentation om barnet
    • Övergångar i verksamheten
      • Övergång från förundervisning till grundskola
    • Utvärdering av barnomsorgen
  • 5. Lärområden inom barnomsorgen
    • Språk och kommunikation
    • Skapande, kultur och estetiska uttrycksformer
    • Mångfald, gemenskap och samhälle
    • Matematiskt tänkande, hållbarhet och utforskande
    • Kropp, hälsa och utveckling
  • 6. Barnhälsa
    • Barnhälsogrupp och barnhälsoplan
    • Sekretess inom barnhälsan
    • Stöd för utveckling och lärande
      • Allmänpedagogiskt stöd och specialbarnomsorg
      • Arbetsgång för stöd för utveckling och lärande
  • 7. Fritidshemsverksamhet
    • Fritidshemsverksamhetens uppdrag och riktlinjer
    • Grundläggande principer och arbetsområden inom fritidshemsverksamheten
    • Fritidshemsverksamhet för barn med behov av stöd för lärande och skolgång
  • 8. Lekverksamheten
  • 9. Privat barnomsorg
Ålands landskapsregering logotyp

Utbildnings- och kulturavdelningen
Självstyrelsegården
Strandgatan 37, Mariehamn
Tel. +358 18 25 000
E-post: fornamn.efternamn@regeringen.ax

Se informationsfilmer om åländska läroplaner

Information om kakor »

Site by Strax

Till toppen av sidan
  • Barnomsorgen
    • Utskrifter och bilagor
  • Grundskolan
    • Bilagor
  • Resurser och stöd