Barnomsorgen ska främja allsidig fysisk, emotionell, social och kognitiv utveckling. [1] Förutom den pedagogiska verksamheten är det därför också viktigt att se till barnets behov av tid för återhämtning och vila och trygga relationer samt att stärka barnets möjligheter att tillägna sig goda matvanor och en positiv, hållbar inställning till mat.
Verksamheten i barnomsorgen ska utgå från en helhetssyn på barn och barns behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Omsorg innebär att tillgodose barnets fysiska grundbehov, men också den emotionella omsorgen om barnet. Vardagsrutiner som innefattar barnets grundbehov och andra dagligen återkommande situationer, till exempel måltider, att klä på och av sig, att vila och att sköta sin hygien, är en viktig del av barnets dag. En tydlig dagsrytm är bra för alla barn men särskilt viktig för de yngre. En återkommande rytm och rutiner hjälper barnet att förbereda sig för övergångar under dagen och att strukturera tiden. Dessa dagligt återkommande omsorgssituationer är alltid samtidigt också fostran och lärande, där barnen till exempel lär sig att kommunicera med andra, ta hand om sig själva, gestalta tid och tillägna sig goda vanor. I barnomsorgen ska varje barn mötas med respekt för sin person och sitt sätt att tänka och förstå sin omvärld. Barnets rätt till kroppslig och personlig integritet ska alltid respekteras, och särskilt i den dagliga omsorgen. [2]
För den emotionella omsorgen och för barnets utveckling är samspelet mellan barn och personal viktigt. Ömsesidiga och respektfulla relationer och närhet utgör grunden för en god omsorg. Barn mår bra av att knyta kontakter med andra människor och har ett behov av både trygga vuxna relationer och relationer med jämnåriga. [3] Behovet av en trygg anknytningsperson är särskilt stort för barn mellan ett och tre år. Närvarande, lugna och trygga vuxna är viktiga i situationer som kräver förändring eller ansträngning eller som skapar rädsla och på så sätt kan skapa stress för barnet. Barn är olika i fråga om vilken grad av vuxet stöd de behöver för att våga lära känna sin omgivning, lära sig och pröva nya saker samt hantera eventuella stressfyllda situationer. En närvarande vuxen är viktig för att barnet ska kunna lära sig att hantera sådana situationer och andra motgångar och i förlängningen må bra. [4]
Barn i barnomsorgen ska erbjudas en hälsosam och lämplig kost som fyller barnets näringsbehov. [5] Närproducerade råvaror används i så stor utsträckning som möjligt och matsvinn undviks. [6] Hälsosamma och allsidiga huvudmål och mellanmål av hög kvalitet främjar barnens välbefinnande och hälsa. Maten ska erbjudas tillräckligt ofta under dagen. Maten som barnet behöver påverkas både av barnets individuella behov och längden på barnets närvaro under dagen i barnomsorgsverksamheten. De gemensamma måltiderna fungerar som en social och pedagogisk situation för barngruppen där barnen bland annat lär sig gott bordsskick och att ta hänsyn till varandra.
Ett barns förhållande till mat kan variera beroende på barnet som individ, barnets egenskaper och samspelet med den fysiska och sociala miljön. Barns smakpreferenser och matvanor utvecklas tidigt och bibehålls i stort sett i vuxen ålder och därför blir måltiderna inom barnomsorgen viktiga. Måltiderna i barnomsorgen är också en utjämnande faktor gällande näringsintag som kan uppstå beroende på barnets socioekonomiska bakgrund, och på så sätt också ett viktigt hälsofrämjande faktor. Vuxna är viktiga förebilder i barns lärande vad gäller mat, att äta och att utveckla hälsosamma matvanor. Det är därför centralt att personalen organiserar miljön kring ätandet på ett sådant sätt att det för barnet är enkelt att göra hälsosamma val och att måltidssituationen är en trevlig social situation. [7]
Måltiden är också ett tillfälle att utveckla kunskap kring mat genom att samtala om frågor om normer och regler i samband med måltider, om varifrån maten kommer och om vad som händer med maten i kroppen. Samtalen bidrar också till utvecklingen av barnens språkliga förmåga. Oavsett samtalsämne är det viktigt att måltiden i första hand är en trevlig, rolig stund på dagen. Barn som är involverade i att laga, äta och smaka på mat får en mer positiv attityd till mat och därför är det positivt att i den grad det är möjligt och i de sammanhang som är rimliga låta barnen vara delaktiga i matlagningen. Exempelvis frukost och mellanmål är ofta enklare att tillaga och något som barnen kan hjälpa till med till viss del. [8]
Barnets personlighet och individuella behov bör respekteras i måltidssituationerna och barnet bör ges utrymme att påverka sitt eget ätande genom vägledning, så att den vuxne skapar och diskuterar ramarna för barnets delaktighet. För att öka barnets delaktighet i måltidssituationerna är personalens inställning och handlade i de dagliga måltidssituationerna avgörande.
I verksamheten kan barnets positiva erfarenheter av måltidssituationerna främjas genom att
Barn har rätt till lek, vila och fritid. [10] Balansen mellan aktiviteter, vila och återhämtning är viktig inom barnsomsorgens verksamhet. Man kan se samband mellan barnets sömnmönster och hälsa på kort och på lång sikt. Under tiden i barnomsorgen utvecklar barnet sina sömnmönster. Sömnen och vilan är viktig både i hemmet och inom barnomsorgen. I den tidiga barndomen är variationen mycket stor när det gäller barns sömnvanor och mellan 1–5 år ändras barnets sömnmönster från att sova också på dagen till att sova enbart på natten. Barnets behov av sömn och vila kan därför variera under tiden i barnomsorg. [11] Yngre barn kan behöva sova under dagen, men behovet av sömn varierar mellan barnen. Det är också viktigt att tänka på att många barn, också lite äldre barn, kan bli trötta och uppleva en ökad stress under eftermiddagarna, vilket man behöver beakta då dagen planeras för balans mellan aktivitet och vila.[12] Vilan i barnomsorgens verksamhet behöver därför utgå från det enskilda barnets behov, som kan komma att variera. Under vilan behöver särskilt barnets integritet beaktas, och personalens lyhördhet inför barnets signaler och behov är viktig. [13]
[1] LL om barnomsorg och grundskola (2020:32), 1 §, del II
[2] Broberg,M, Hagström,B & Broberg,A. Anknytning i förskolan. Natur&Kultur.Stockholm.2012.
[3] Lindahl, M. Lärande småbarn. Studentlitteratur. Lund. 1998
[4] Barns stress och hjärna. Forskningsgruppen FinnBrains. Åbo universitet. https://sites.utu.fi/finnbrain/sv/infomaterial-om-temat-stress-och-hjarnan/
[5] LL om barnomsorg och grundskola (2020:32), 27 §, del II
[6] Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland, Bärkraft.ax (2015)
[7] Mat ger hälsa och glädje — Rekommendation om måltiderna inom småbarnspedagogiken. Statens näringsdelegation.2018.
[8] Nationella riktlinjer för måltider i förskolan. Livsmedelsverket. Uppsala. 2016. (uppdaterad 2021)
[9] Mat ger hälsa och glädje — Rekommendation om måltiderna inom småbarnspedagogiken. Statens näringsdelegation.2018.
[10] FN:s konvention om barnets rättigheter, UNICEF (1989)
[11] WHO. GUIDELINES ON PHYSICAL ACTIVITY, SEDENTARY BEHAVIOUR AND SLEEP FOR CHILDREN UNDER 5 YEARS OF AGE. 2019. WHO/NMH/PND/2019.4. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/325147/WHO-NMH-PND-2019.4-eng.pdf ,
Skolverket. Publicerad 13 augusti 2020. Senast uppdaterad 12 oktober 2020. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/samtal-om-somn-viktigt-i-forskolan#h-Sambandmellanbarnssomnochhalsa
[12] Tervahartiala,K Kortesluoma,s.Pelto,J.Ahtola.A. Karlsson,H,Nolvi,S. Karlsson,L. 2021. Children’s diurnal cortisol output and temperament in two different childcare settings at 2 and 3.5 years of age. Developmental psychobiology. DOI: 10.1002/dev.22223
[13] Granberg,A. Småbarnsmetodik. Liber. Stockholm . 1999.