Barnomsorgen ska stödja barn med annat modersmål än svenska och ge dem en god grund för deras kulturella och språkliga identitet. [1] I den värdegrund och pedagogiska grundsyn som beskrivs i läroplanen samt i beskrivningarna av nyckelkompetenserna och lärområdena betonas också att barnomsorgen är en social och kulturell mötesplats. En mötesplats som förväntas förstärka förståelsen för kulturell mångfald och förbereda barn och ungdomar för ett liv i en alltmer internationaliserad värld.
Tiden inom barnomsorgen är viktig för ett barn med annat modersmål än svenska på grund av att den sociala miljön runt ett barn spelar en stor roll för språkutvecklingen. För att bygga upp andraspråket svenska och kunna kommunicera på språket i barnomsorgen och vid andra tillfällen behöver ett barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla en kommunikativ språkförmåga. Det handlar om att få möjlighet att reflektera kring hur det svenska språket är uppbyggt och strukturerat, gällande ljud/skrift, ordförråd, grammatik, textuppbyggnad, kunskap om hur språket används och kunskap om vad som för tillfället är det bästa sättet att uttrycka sig utifrån situationen. [2] Detta kan stöttas av ett språkutvecklande arbetssätt, vilket beskrivs ovan.
Det är viktigt att verksamheten har ett uppmuntrande och inkluderande förhållningssätt till barnets språk, vilket innebär att barnets språk, erfarenheter, förkunskaper och egna tankar räknas och berikar arbetet i verksamheten. I detta arbete kan exempelvis digitala hjälpmedel vara ett stöd. [3]
För att stödja barn med annat modersmål att utveckla sina kunskaper i svenska är det viktigt att all personal arbetar språkutvecklande, och att se över vilket allmänpedagogiskt stöd som kan ges. Utifrån barnets behov kan det behövas specialbarnomsorg i form av specialpedagogiskt eller mångprofessionellt stöd. Detta stöd utarbetas i enlighet med det som beskrivs i kapitlet Barnhälsa.
Flerspråkiga barn är ofta bärare av flera kulturer, vilket också behöver beaktas inom barnomsorgen. Enligt artikel 30 i Barnkonventionen ska barn som tillhör en minoritet ha rätt till sitt kulturliv, sin religion och sitt språk. Barnomsorgspersonalens roll är att bekräfta barnets bakgrund och agera i enlighet med det som beskrivs i lagstiftningen och läroplanen. Vårdnadshavarna har det huvudsakliga ansvaret för att barnet får tillgång till hemmets kulturbakgrund. [4]
Det är viktigt att barnomsorgens personal får tillgång till fortbildning också inom områden såsom mångfald och flerspråkighet för att på bästa sätt möta och stödja barnet. Det åligger utbildningsanordnaren att se till att personalen får möjlighet att delta i fortbildning som upprätthåller och utvecklar yrkesskickligheten. [5]
[1] LL om barnomsorgs- och grundskola (2020:32) 6 § del I
[2] Axelsson, M. 2019. Artikel 1 - Andraspråksinlärning och flerspråkighet i den flerspråkiga förskolan med fokus på barn med ett annat modersmål än svenska som nyligen anlänt till Sverige. Skolverket. Stockholm
[3] Håland-Anveden, P. 2017. Främja barns språkutveckling. Skolverket. Modul: Flera språk i barngruppen. Del 2: Språkutvecklande arbetssätt. Stockholm
[4] Landskapsregeringens program för integrationsfrämjande 2020–2023
[5] LL om barnomsorg och grundskola (2020:32) 6§ del V